För någon vecka sedan började spridningen i sociala medier av en artikel som genererade en störtflod av upprörda känslor. En butik i Skåne hade agerat övernitiskt och okänsligt. Små barn var inblandade. Idag är varumärket skamfilat och spridningen fortsätter. Företaget har en gillasida där ingen ur ledningen i skrivande stund har uttalat sig. Där ligger däremot en mängd kritiska recensioner.
Vad bör man göra i detta läge? Hur ska krisen hanteras? Göra som strutsen eller pudeln?
Jansäter kommunikation är specialister på kriskommunikation. Pia Jansäter menar att förberedelser är A och O. En plan måste finnas INNAN det kör ihop sig, för då finns risken att det är för sent. Speciellt viktigt är detta när man befinner sig i den snabba digitala världen.
– Min egen erfarenhet är att allt för många organisationer inte har en klar och tydlig krisorganisation. De ansvariga för kommunikationen sitter på en ö och vet inte vad som händer. Oftast kommer informationen för sent eller så väntar de med att kommunicera. De vill ha alla fakta innan de svarar offentligt. Men då har de inte möjligheten att ge sin version. Det är bättre att direkt säga att de inte har all information men att man jobbar på det.
Pia Jansäter kommer att tala i ämnet kriskommunikation på Internet i Fokus i Ystad den 25 november.
På Jansäter kommunikation hittar du en tipslista med sju tips för effektiv kriskommunikation. Läs den i sin helhet här.
1. Var beredd
Om du fortfarande inte har en plan, vänta inte på att krisen först ska slå till. Varje organisation behöver en plan för att identifiera vem som säger vad när de dåliga nyheterna dyker upp i de digitala medierna. Identifiera ett litet team av människor i din organisation som blir ditt kristeam. En väl genomtänkt plan kommer att spara tid och minskar stressen.
2. Kommunicera även om du inte har något att berätta
Första prioritet i själva det akuta läget är att omedelbart och effektivt kommunicera. Detta bygger genast upp allmänhetens förtroende och kommer att minska rykten och desinformation. Journalister har deadlines som måste uppfyllas och om du inte talar till media, gör någon annan det. Organisationer som kommunicerar öppet och direkt har mycket större chans att bli en viktig informationskälla för pressen och de sociala medierna under krisen.
3. Var öppen och ärlig
Försök inte maskera kraften av krisen. Information kommer vanligtvis ut ändå och i brist på insyn misstankar förstärkas och göra det hela värre.
Var konsekvent och håll dig till fakta
Berätta för människor så tidigt som möjligt både goda och dåliga nyheter. ”Tala med en röst”. Identifiera en central talesman som har befogenhet och kunskap att tala för din organisation och som också visar empati. Om du inte är hundraprocentigt säker på de faktiska omständigheterna, vänta och kommunicera inte dem.
4. Ge din version av vad som hänt
Om informationen är felaktig svara och ge korrekt information. Ge pressen mer bakgrundsinformation. Detta kommer att bidra till att undvika mediebevakningen och få (mer) negativt. (…) Skyll inte på andra människor eller minimera situationen.
5. Sociala medier i krisplanen
Sociala medier ger möjlighet för alla med tillgång till internet att bli medborgarjournalister Det är ett verktyg som kan påverka på ett mycket negativt sätt, men kan också orsaka positiva resultat om de används på rätt sätt. Så, se till att din krisplan omfattar sociala medier.
6. Ta tillfället i akt
Det kinesiska ordet för kris består av två tecken: en betydelse fara, och en betydelse tillfälle. Alla fokuserar på de negativa frågorna under kriser. Det är lätt att ignorera möjligheter. Ändå finns det inga kriser utan möjligheter. Försök att fokusera på dem och göra situationen till din fördel.
Inlägg av:
© Annika Dacke | Orera kommunikation | orera.nu | annika[at]orera.nu | 0768-76 24 88
Comments are closed.